Jag satt en dag förra veckan och fundera över sjukdomen. Och som texten nedanför,beskriver jag min relation med min ofrivilliga vän sjukdomen MS.

Fick mitt första skov 2002 och sedan dess har jag levt med något, utan att veta om vad som var fel. Läkarna trodde att allt handlade om att jag överansträngt mig. Men när det inte fungera att leva ett normalt liv, sökte jag hjälp på vintern 2011. Våren 2012 så fick jag diagnosen Multipel skleros – MS. Det gjorde att jag kunde sluta leta orsaken till hur jag mådde. För nu kunde jag ge svar till den som undrade. Jag försöker nu lära mig att leva som MS sjuk. Vilket gör att jag lever ut efter hur min dags form är. Vilket gör att visa dagar glömmer jag bort min sjukdom. En del dagar kan jag bli helt golvad av den. Då fungerar inget alls. Men för att orka leva som sjuk, måste man vara frisk.

För att orka kämpa. För att orka kämpa måste man vara envis.

 Med hjälp av olika hjälpmedel kan jag leva ett vanligt liv. Att leva med sjukdomen MS brukar jag jämföra med

”Att det är som att lära känna sitt nyfödda barn.”

Det ger mig självkänsla och säkerhet i min sjukdom.

Jag vet inte hur ni tänkt eller inte tänkt ?