Min tankar just på MS dagen !

 

Denna text nedan tänkte jag dela med mig av. Jag skrev den i vintras. Och tycker den passar en dag som denna då det är MS dagen. Komentera gärna med dina tankar om texten....

Från att vara frisk till att leva med en kronisk sjukdom

Steget kan känns overkligt långt ibland .Men jag vet att fallet inte alls är så.Utan att man skall inte ta livet förgivit. För livet kan verkligen vända på en sekund. Och ge en känsla av tvivel om att detta aldrig någonsin kommer att gå vägen.

Det första jag tänkte på efter att jag fått diagnosen på att leva med en kronisk sjukdom, varför just jag och varför just nu. Sedan kom det en lättad över mig. Dels för att jag fick förklaringen till alla mina symtom, men det var också massor utav frågor om hur framtiden ska bli. Då kändes det som allt inom mig brast och tårarna bara rann från mina ögon. Men det är en tid som alla drabbade måste gå igenom. Innan livet kan gå vidare.

Så jag är verkligen tacksam för att allt jag klarar av att göra. Jag brukar tänka på att följ min hjärna i livet och låt inte ditt hjärta stanna. För med skratt, vilja och kärlek kommer man långt. Genom att tala om att jag har MS, så förstår andra mig. Låter dem fråga för ingen ska ha rätt att vara tyst. Nu försöker jag lära känna min kropp igen och se vad som pågår i min kropp. Mycket jag gjorde innan jag fick diagnosen klarar jag att göra nu, fast det tar bara längre tid. Men det ska jag säga att det finns saker som jag saknar att göra, just för att jag inte klarar av dem. Men då får man hitta nya saker att göra istället. Men jag försöker att leva ett helt vanligt familjeliv, så långt jag klarar av att vara med. Jag kanske inte är den mamman som förr kunde spela fotboll och ta långa promenader. Men jag kan pyssla och hitta på saker där jag kan vara med. Som fru så kan jag trots min sjukdom i alla fall vara med på inköp och ha egen tid med maken. Fast jag kanske måste ta hjälpmedel till hjälp för att visa saker skall fungera för mig.

En gång var jag frisk och fri, nu måste jag lära mig att leva med en kronisk sjukdom.

 

Jag vill bara ropa ut ÄNTLIGEN !

För att i dag lyser solen och det är varmt och mysigt ute. Och att det är fredag gör ju så klart inte saken sämre. Vi har haft några dagar nu som varit så trista och grå.. sen söndag kväll till torsdag kväll har det kommit ca 56 mm regn. Idag har jag plocka och snygga till och börjat fixa inför morgondagens kalas. Men har en del fix med det ätbara kvar, kanske ger mig på det senare ikväll. Men jag skulle nog hinna det imorgon på morgonen med.
 
Men det är klart att det vore skönt om jag orkar ikväll, eftersom vi får besök redan vid 11 tiden imorgon bitti. Och maken vet hur lång tid det tar för mig att vakna och komma igång på morgonen. Så han är nog glad om vi fixar det ikväll.
 
Snart skall jag ta och sätta mig på min elscooter och ta mig en tur och möta sonen från skolan. Det är så skönt att jag kan komma iväg och ut ensam. Det är nästan det som jag tycker är jobbigast med att ha sjukdomen. Eftersom jag innan jag vart sjuk, gick minst 1 timme om dagen. Vissa perioder gick jag nästan 4 timmar om dagen. Så från att vart ute och gått så mycket till att bli fast inne, har varit det värsta jag vart med om.
 
Till middag skall vi fredags lyxa och köpa pizza. Tror kanske jag ska ta en kall öl till....
 
Ha en trevlig helg !
Hoppas ni kan vara ute i solen.....
 

Sjukhus dags

Tog denna bild förra året.. men nu är det lika fint ute.
 
Idag blir det en tur till sjukhuset, för ett besök i tunneln. Men det brukar inte vara någon större fara, bara dem lyckas sätta kanylen för att ge kontrast. Det brukar ofta sluta med att jag somnar till där inne. Så brukar passa på att ta min dags vila under tiden.
 
Sen efter det hoppas jag att det är fin väder ute, så jag och maken kan sitta ute och mysa en stund. Innan han ska iväg med sonen för fotografering med fotbolls laget.
 
 
RSS 2.0