Tänker på min kära morfar

När det drar ihop sig till jul, nyår och kalas så kommer saknaden av morfar. Även fast det är så långa år sen han lämna oss. Men jag hade starka band och trygghet hos han. Det var han som lärde mig spela kort, koka knäck och dela lärde mig matte. Det var en fristad att vara hos min morfar och mormor.
 
När jag ville vara ensam utan mina små syskon, pappa var ofta borta på jobb när vi var små. Så mamma hann inte alltid med oss alla tre. Då kunde jag säga "nu lymmer jag till mormor och morfar". Så jag packa min väska och vänta på att mormor eller morfar skulle komma och hämta mig.
 
Så den dagen när han dog vet jag att allt bara rasa och tårarna rann i dagar och nätter av att han vara dö. Men jag är glad att han fick träffa sonen innan han dog, även om han inte alltid såg han. Eftersom han såg dåligt, men jag vet att han hörde han. Jag skulle så gärna vilja att han svarar när jag idag ringer min mormor, för jag skulle vilja berätta för han om min MS. Fast jag vet att han skulle bli ledsen över det. Det känns som jag vill berätta för han, men kan inte. Vilket är tungt. Men jag vet också att han skulle säga att du kommer klara det, för du är envis. Så många gånger kämpar jag på för hans skulle.
 
Sen skulle jag vilja berätta så mycket mer som skulle göra han glad, men jag vet att det inte går. Men det känns skönt att min mormor vet om vad som hänt.
 
Denna video påminder så mycket om vad jag känner för han http://www.youtube.com/watch?v=ELbeEyoGj-I
*gråter* när jag skriver detta av saknaden.

Idag skall jag på det igen på riktigt.


Idag skall jag på VC och vara med på min första grupp träning i gymmet. Det skall bli spännande att komma igång med träningen. Fast efter en helg full av shopping och andra aktiviter skulle jag nog behöva vara hemma. Känner mig lite slö och stressad över allt som skall fixas till helgens kalas. Då sonen fyller år. Och jag har inte alls börjat baka, så det borde jag ta tag i.
 
Men jag vill ju komma igång med träningen också.. så jag har tagit beslutet att jag åker nog på träningen efter lunch. Så innan det hinner jag med lite lugnare saker hemma, som måste fixas. Har en del planering och samtal att ringa. Fast det snöar ute nu så lusten att gå ut finns just inte nu, för jag tycker det är jobbigt att köra mini crossern när det snöar. Men men det är inte nog ursäkt för att jag skall ta mig på VC. För då kommer jag aldrig komma igång med träningen som jag längtar efter.
 
Och jag vet att om man inte börjar på en gång, så blir det aldrig av att man börjar. För jag är bra på att lossas glömma saker som jag inte känner för att göra, utanför husets väggar. Det blir att jag tar mig för att göra det, just för att jag vet hur jobbigt det är. Men vet också att jag mår så bra efteråt, då jag vet att jag klarat av det.
 
 

Snart dags igen !

 
För ett till besök hos sjukgymnasten och mera tränings prat. Men jag tänker inte börja köra fullt på en gång. Våra mål är att jag skall komma upp i tre pass i veckan. I tisdags va jag där på ett första möte med nya sjukgymnasten. Så vi satt och lärde känna varandra och prata ihop oss lite, hur jag tänkte och kände.
 
Och idag är tanken att fortsätta eftersom vi inte hann allt i tisdags. Plus att han skulle kolla upp lite mera och sätta ihop en test program i deras tränings lokal. Så skulle jag få titta på det senare.
 
Så denna veckan har jag verkligen använt min mini crosser då, jag har ca 1,5 - 2 km till VC. Men det lilla jag kan klara gör mig bara mer självsäker. Jag måste lära mig och inse att jag kan komma ut när jag vill, och inte behöver sällskap för att komma utanför dörren. Något jag drar mig för att göra ensam, då är jag fast i det gamla att jag inte kan komma ut ensam. Märker för varje sak jag gör ensam att jag blir tryggare, och vågar mig på mera. Utan att vara fast vid makens hjälp.
 
Idag är en stor dag på ett annat sätt med, jag skall första gången på två år möta sonen när man slutar skolan vid hans skola. Vilket jag inte kan utan mini crossern. Så det är ett grymt bra hjälpmedel, som jag måste lära mig att lita mera på och använda. 
 
Nä, nu skall jag kolla så jag har koll på nycklar, mobil och börs. Innan det är dags att klä på sig hela vinter dressen och ge mig iväg. Brukar se ut som en tjock jultomte med pingvin stil när jag skall ut.
RSS 2.0